Adrian_vg - Lång dags färd mot fnatt

[adrian_vg]

Monterade Biltemaväskbyglar på viffern. De smälter in ganska bra - svart och krom funkar. Fransvarning!!

Biltemaväskorna hänger inte in i hjulen mer varken på höger eller vänster sida längre.

[Donner]

Ahh vad smart, har jag missat på Biltema.

[adrian_vg]

[adrian_vg]

Efter lite skruvande på höger framkåpa, och en del stilla svärjande, kom jag åt att höja höger strålkastare. Vänstra strålkastaren var en barnlek, men på den högra har någon satt en larmljusdiod i hålet för justeringen - man kommer inte åt att justera strålkastaren utan att ta av högra framkåpan. Kommer inte heller åt att sticka in handen underifrån och skruva på så sätt - för stora händer.

Passade även på att sticka tillbaka yttertempmätarens sensornos i den för ändamålet tillhandahållna hålet i innerkåpan. Borde ge lite mer rättvisande värden nu än jmfm med tidigare, då sensorn låg mellan inner- och ytterkåpa och mest visade fantasivärden från kylaren...

Strålkastarna var iaf alldeles för lågt ställda innan enl besiktningsprotokollet från i våras, och det märks vid kvälls- och nattkörningar. Ställde upp dem som sagt, men har inte den blekaste om det är för högt eller inte. Hoppas iaf på bättre ljus inför den mörkare årstiden. Bildrullarna får ursäkta om de blir bländade, men jag vill se nåt också.

Edit: Fick vara tf huvudinstuktör på gårdagens Knixkörning på Rörken. Kändes bra. Makt är kul.

Edit2: Fick lite skruvande till gjort efter lunchen - det är en sån dag! Borrade hål i Hong Kong-kåpan där det fattades ett hål, så jag kunde skruva i en kåpskruv och förankra hela framöverdelen lite bättre. Känns bättre nu, och hoppas jag slipper en del klonk på mindre än idealt platta vägar. Skrapade handleder (det var trångt mellan kåporna), värdigt en självmordskandidat fick jag på köpet...

[Seth]

smart o bra med biltema väskorna. kanske man skulle testa dem med. är ju inga stora summor

[adrian_vg]

[Tommy Gsson]

Packa du i påsarna och lägg dom i väskorna, så slipper dom blåsa sönder
Kommer nu inte ihåg vem men det var ju någon förra året som provade med dom utanpå.
T.

[adrian_vg]

Tillbaka från instruktörsdagen i Linköping! Dagen gick av stapeln på Linköpingsmotorstadion i hällregn... Mer om det senare.

Vi, jag och frun, frun åkte alltså i onsdags med viffern. Detta var den första riktiga flerdagarstouringen med mc jag någonsin gjort med frun och vi lärde oss en del på vägen...

Turen började bra. Nedan är en autentisk viffer-touringbild tagen på fikastället alldeles innan Hjulstabron på väg 55. De har förrsten en betaltoalett. Jämrans snåljåpar...


Man håller frun på bra humör med fika...


Rutten jag lagt in på GPS:en tog oss förbi en vägkyrka, Öja kyrka, där vi tog en paus i skuggan. Det var varmt... Någonstans mellan detta ställe och Katrineholmvägen, hade vi vår första vifferobservation. Vi hälsade glatt på både den och dess förare.


Sen var färden ganska händelselös, förutom att GPS:en tog oss ut på lite småmysko öglor på vägen där vi körde nån kilometer åt ett håll och sen blev vägledda tillbaka till ursprungsvägen. Inget fel i det, men det kändes inte helt proffsigt av ruttplaneraren. Jag skyller på Mapsource.

Vi stannade till på McD i Ingelsta alldeles innan Norrköping, när vi tröttnat på den smått tråkiga 55:an. Berättade för frun att vi kunde ta antingen E4:an rakt till vandrarhemmet i Linköping och vara framme om en halvtimme, eller försöka hitta en roligare mindre väg. Det blev E4:an.


GPS:en ledde oss rätt till Klostergatan 42, och efter lite strulande med krypkörning i värmen i centrum hittade vi p-platser nära vandrarhemmet. När jag skulle lägga i en peng för en biljett, visade det sig att p-automaten bara tog mynt eller telefon-parkering. Å andra sidan stod en Triumph Speed Triple i cykelstället en liten bit bort. Viffern lastades av med väskorna, och fick göra Speed Triplen sällskap, medan både jag och frun stånkade fram i värmen till vandrarhemmet. Klostergatan 42 visade sig vara en uppgång för Mix Megapol, en ögon-näsa-halspoliklinik och lite annat småmysko, men inget vandrarhem. Skumt. Lite funderande och jag letade fram en utskrift jag gjort om vandrarhemmet - jag hade fått fel adress - det skulle vara Klostergatan 52. Bara att bita ihop lite till och svetta sig fram några hundra meter tillbaka. Vi skulle hämta viffern senare.

Väl framme vid vandrarhemmet, visade det sig att de inte hade några speciella inga mc-parkeringar, men väl ett antal bilparkeringar. Lyckligtvis fanns en (1) ledig plats, där parkerade jag frun och väskorna medan jag så gott jag kunde sprang iväg och hämtade viffern. I mellantiden fick frun ett antal smått neurotiska förfrågningar om p-platsen hon höll var ledig. Frun gjorde ett bra jobb där. Efteråt blev vi blev lite "uppläxade" av en äldre gentleman på cykel som tyckte att vi kunde ha ställt oss vid de omarkererade och inofficiella "mc-parkeringsplatserna" vid soptunnorna på vandrarhemmet. "Det är ju så ont om p-platser för bilar här". Jag hade redan lagt i pengar för ett dygn, och tyckte dessutom inte det minsta synd om bilisterna som blev utan p-plats.


Efter uppackning var både jag och frun nyfikna på stan och vi gav oss iväg för att hitta domkyrkan. Bilden nedan är en detalj från ett minnesmärke i kyrkan för en eller annan adel från fordoms dagar. "Fortitudo" - själsstyrka och tapperhet. Kändes rätt med lite fortitudo efter p-händelsen.


Sen ville jag se slottet, men var var det?? Efter en del irrande runt domkyrkan på jakt efter slottet, visade det sig att den stora herrgårdsliknande byggnaden alldeles bredvid domkyrkan *var* slottet. Jag hade i min enfald föreställt mig nåt med tinnar och torn, men tji... Frun hade iaf sett ut en utställning till dagen efter medan jag var på motorstadion. Utställningen visade sig vara bra. Östgötarna är visst stolta över sin Birger Jarl.

Efter denna korta gemensamma sightseeing, satt det bra med en öl, eller två i mitt fall, och en bit mat på Överste Mörners på centrumtorget. Efter all vätskeförlust under dagen gick det italienska ölet rakt upp i skallen på mig. Patetiskt, men kanske inte helt oväntat trots allt. Drack massor med vatten efteråt. Kändes juste dagen efter. Frun poserar i sin nya crosströja hos översten.


Dagen efter väcktes vi kl 0455 av ett larm alldeles utanför. Blev lite orolig för bågen, men det var inte den. Såg inte heller att någon av bilarna utanför hade larmat. Larmet tjöt i en evighet kändes det som innan det stängdes av. Lönlöst att somna om efteråt, så jag gick upp, inskrivningen skulle ändå öppna kl 07. Vädret var uselt. Hällregn, dugga och uppehåll om vartannat. Regnstället åkte på direkt på morgonen.

Vägen till motorstadion var inte helt enkel att hitta och jag körde dessutom fel i min jakt efter en bensinmack som hade öppet vid denna okristliga tid om morgonen. Hittade en mack, tankade och kassören berättade att han också körde mc, men tagit bilen idag pga regnet. Wimp! Kassören berättade att motorstadion låg utefter en allé på höger sida om vägen. Körde vidare. Ingen allé. En man som rastade sin schäfer satte mig på rätt spår igen. Man skulle köra in på Hackefors industriområde och sen köra rakt fram så långt det gick sen svänga vänster och fortsätta rakt igen. Väl framme vid stadion var det helt folktomt, och det kändes lite ödsligt... Smått creepy där jag satt och kurade under ett tak i depån. Regnet fortsatte... Efter en liten stund började instruktörerna droppa in. Många bågar på släpvagnar. Lite B tycker jag. Deltagarna kom bitvis på båge, men de flesta hade släp. Amatörer.

Inskrivning, förarmöte och indelning i grupper. Jag hade valt lugna gruppen. Har ju aldrig kört storbana förut. Med tanke på regnet, kändes det som rätt val idag. Enl TL var det sju anmälda till lugna gruppen. Kort efteråt var vi fjorton... Det skulle bli sju pass om tjugo minuter och rast och feedback mellan. En till svart viffer gen 98-01 dök upp, körd av en tjej. Hon hade aldrig hört talas om detta forum. Hoppas hon hittar hit!

Första körningen gick ju lagom kryckigt. Litade inte för fem öre på däcken i regnet. Stel i kroppen var bara förnamnet. Vid tredje passet började det lossna, och hittade runt ordentligt, och jag började få lite flyt i körningen. Hittills hade det varit mer eller mindre uppehåll i regnandet för medel- och snabba gruppen. När det var lugna gruppens tur började det regna igen. Bitvis så man knappt såg ut genom visiret. Är glad att jag hade Biltemaskrapan på tummen. Är också glad att jag hade sideninnerhandskarna så jag alls fick på mig handskarna vid körningarna. Hade dessutom rekvirerat fruns handskar i reserv. Det behövdes. Bytte efter två pass till hennes Held Racing, då mina Halvarsson Dino var sjöblöta. Verkar som om stingrockaskinnet i innerhanden på Held-handskarna funkar bättre i väta. Men det var väl väntat av fiskskinn...

Fjärde till sjunde passet gick både jag och viffern från klarhet till klarhet, i takt med att respekten för väglaget nöttes bort - man har bättre grepp än man kan tro. Efter ett tag tror jag att jag nådde vifferns, och framförallt däckens, begränsningar. Det var bakhjulssläpp vid bromsningarna inför Fartböjskurvan och allmänt släpp både fram och bak i Esset. Efter ett tag blev man blasé - "jaha, där släppte det lite grann". Det kändes ganska bra. Vågade inte köra snabbare än bara kort tangera 160-mätarfart på rakan på baksidan. Tvåhundrametersskylten inför Fartböjen kändes relevant i regnet... Torparsvängen var mysko. Tror inte jag hade samma spår där i nåt av varven. Enda referensen jag hittade som funkade, var att hålla sig utanför lagningen i mitten av banan lite innan själva svängen, och sen hålla utkik efter skarven tvärsöver och sikta mot några björkar utanför banan, sen svänga. Tror jag hängde av en del där. Vifferkraften från botten- och mellanregistret funkade bra på denna bana.

Edit: Fick i efterhand höra att en del av de andra, specifikt min rotekamrat som körde en bra mycket kraftfullare R6:a, hade haft en del sjå att hänga med mig på både rakan och kurvorna. VFR är bra.

Sjunde passet skulle vara "fri" åkning där man knyter ihop allt man lärt sig under dagen. Vi var bara en knapp handfull på banan - riktigt kul att ha banan för sig själv (nästan)! Tror hornen växte ut lite grann i regnet. Sista passet hade jag riktigt bra flyt i kurvorna. Sen var det bara att köra av efter målflaggningen, packa ihop och åka tillbaka till hotellet. Var ruskigt blöt inifrån och ut. Fick ta hjälp av frun att dra av allt. Fotsulorna såg ut som russin. En varm dusch återställde en del av livsandarna. Var sugen på en kall öl. Blev en pint på Mörner igen och sen hem och slagga. Slocknade som en lampa efteråt - bankörningen tog ut sin rätt.

Dagen idag började med frukost och sen packning. Fick på sidoväskorna och insåg att jag inte ställt upp fjäderförspänningen till fru-bakpå-nivå. Bara att ta av sidoväskorna igen och ta fram verktygsatsen, allt medan svetten sakta ringlade ner på ryggen. Himlen såg oroväckande mörk ut och det blåste en del. Fjäderförspänningsverktygen bet inte. Fick bara runt ringen på fjädern två hack till fjärde läget. Kollade fjäderförspänningsverktyget och såg att yttersta haken var rundsliten. Bonnstål... Måste skaffa nytt verktyg. Fick räcka med förspänning till fjärde läget. Gungade en del, men det fick räcka. Jag anade inte...

Färden gick iaf videre mot Ljungsbro och Cloettautställningen. Frun var adamant. Det blåste på vägen. Mycket. Vinglade som en skadskjuten anka på den lilla biten motorväg. Parkeringen på Cloetta skröt med "MC-parkering", men jag såg inga skyltar exakt var mc-parkeringen var menat att vara. Vi ställde oss iaf alldeles utanför ingången till butiken. Utställningen var, öhh..., minimal. Mest en ursäkt för att ha en butik i anslutning. Vi köpte lite choklad förstås. Jag är svag för likörpraliner och frun snöade in på chokladkakorna.

Knappade in hemvägen, men fick av nån anledning bara in en rutt via E4, det kommer inte på fråga. Åkte in mot Linköping igen, och där justerade sig GPS:en smått automagiskt till att guide via gamla E4:an. Mycket bättre. Blåste som f@n. Vid Norrköping svängde vi upp på 55:an och körde vidare. Stannade på rastplatsen "Svängbågen" vid en sjö. Kom knappt uppför backen igen nerifrån sjön i mina mc-stövlar, efter att ha markerat lite. Snyggt namn fö - Svängbågen.

I Katrineholm såg vi en silvrig viffer gen 02-09 med passagerare och väskor i en grupp med andra bågeförare. Vinkade till dem. Fick vink tillbaka.

I Flen käkade vi på Hotell och gästgiveriet Loftet. Det kom några försiktiga regndroppar och blåste ännu mer. Buff-maffian invaderar!


Många chopprar och customhojar på 55:an sågs. En del hälsar, åter andra ser stenhårda ut och rör en min, än mindre handen, som svar på min hälsning. Tråkigt att vissa tycker att alla motorcyklister inte är "riktiga" motorcyklister...

Ungefär i höjd med Strängnäs försvann vägen. Där fanns en sjö ist. Ville hem snabbt då jag var ganska trött i kroppen, så omvägen var inte direkt välkommen. Frun undrade varför i helskotta jag svängde av på en smal bonnväg, innan polletten trillade ner - ingen väg...

Omvägen runt sjön visade sig dock bli riktigt lång, men ganska kurvig och kul. Är lite glad att omledningen tog oss ut där trots allt, annars hade vi fortsatt harva på tråkiga 55:an... För vem skulle ha velat missa pansjissar i Corollor som saktar ner till under 50km/h inför en vid kurva på 70-väg (tutade och körde om - gubben som körde höll krampaktigt i ratten och frun bredvid såg skräckslagen ut... "Kör inte så fort Gösta!!"), bilister som i sina vänsterkurvor skär in i mitt körfält så jag tvingas till kurskorrigering mitt i kurvan osv. Men, men, vad är väl en bal på slottet... Efter ett tag hamnade vi Strängnäs. Tog en glass där och höll på att blåsa bort... Efter Enköping på motorvägen kom vi i kapp en kolonn tyska motorcyklister. En var en röd VFR gen 02-09. Vinkade till honom, men tyskarna verkar inte ha fattat det där med att alla motorcyklister hälsar i Sverige (nå, nästan alla...).

Sen var det bara transportsträcka till hemmet. Kåpan och kåpglaset såg ut som en kyrkogård. Insekter i drivor... Färden hem blev lite längre än beräknat, 28mil. Planerat var ca 21mil. Hade iaf tre staplar kvar på tankmätaren - nytt rekord!

PS. Fjärde läget på förspänningen, ja... Viffern sjunker ju ihop en del med så mjuk inställning. Med frun bakpå får jag inte ut stödet, om hon inte kliver av först. Resultat? Frun måste bokstavligen klättra över mig och sidoväskorna. Med interkommen påslagen blev mina öron småsvedda medan klättringen pågick. Sen fick jag ut stödet. När vi skulle iväg, skedde saker i sk omvänd ordning - upp och klättra och få öronen svedda lite till. Vi pausade några gånger, det blev en del klättrande... DS.

[adrian_vg]

[tersan]

[adrian_vg]

[Tommy Gsson]

Hej.
Var i Uppsala igår och jag såg dig varken på Biltema eller Lelles....
T.

[tersan]

[adrian_vg]

[adrian_vg]

Tjo och tjim!! Idag har jag för första gången i mitt liv luftat en frambroms! Förvisso på Edwin, men iaf!

Funkade busenkelt med luftningssatsen med inbyggd backventil från Biltema! Bara att plugga i slangen, lossa på luftningsskruven och pumpa samt inte glömma att fylla på bromsvätska lite då och då. Simpelt!

Tog kanske tjugo minuter. Vätskan som kom ut var betydlig mörkare än den nya... Kom upp lite luftbubblor också i början. I flaskan jag pumpade ut gucket i, fanns en del skrufs. Misstänker att bromsvätskebytet borde ha skett för länge sen.

Fick dock inte till den den där stumma känslan i handtaget, trots stålomspunnet, men Henning påstår att bromsoket på Edwin är gjort i leverpastej. Antar att det inte blir bättre än så här...

Tack Henning för tipsen!

Återstår nu att ge sig på svartvifferns DCBS-bromsar, men vet inte om jag vågar ännu...