Så var bilen hemma igen. Blank och fin. Lite skillnad i färg på den bytta huven blev det, men inte så pass att kommande sommar inte kommer att ta hand om det skulle jag tro.
Måste säga att det gick ganska smidigt att fixa allt. Vi skaffade en hyrbil att köra upp till Falun med, vem fanken vågar lite på tåg eller buss? Förväntade oss en spinkig liten Ford Ka från Hertz, men blev frit uppgraderade till en Volvo V70 2.0 Flexifuel. Maken till atlantångare har i vart fall inte jag varit med om, man kände sig helt bortkopplad från vägen... Inget kul under huven var det heller; för att köra om i 100km/h på femman, ja alltså det gick inte; måste man växla ner två steg och varva minst 5000rpm (rödmarkeringen gick vid 6500-7000rpm) och det mesta som hände då, var att motorn började låta mer... Jisses...
På väg hem hade vi iaf den älskade T4:an, när man trycker pedalen i botten på den, händer det saker iaf. Gick betydligt snabbare hem än till Falun.
På både vägen upp och ner, fick vi vår beskärda del av skumma förare som kanske skulle hålla sig hemma istf att utgöra en fara i trafiken.
Måste uppgradera mina GPS-kartor, halva vägen fanns ju inte med! Suck...
Vädret var alldeles underbart, klarblå himmel och strålande sol. Helt torra vägbanor. Skulle ha funkat att ta viffern till Falun faktiskt!
