Laddregulator
Moderatorer: adrian_vg, Conseal
Lite tips och info om laddregulatorn
Hej.
Tänkte skriva lite tips om laddregulatorn. Dessa stämmer för VFR750 hur det är gjort på VFR800 maskiner har jag inte kollat på. Har för avsikt att formulera mig så de flesta ska kunna förstå principen. Det finns många små detaljer att gå in på om man ska vara petig...
Generatorn är av trefas permanent magnet typ.
När lindningarn som roterar inuti generatorn paserar positiv resp negativ pol hos magneterna induceras en spänning i lindningarna som kan tas ut via de tre kablarna. Denna inducerade spänning är det som senare är interssant att använda till förbrukare. OM man gör man motsatsen så har man principen för hur en trefas AC elmotor fungerar.
Ut ur generatorn kommer då tre växelspänningar spänningar 120grader fasförskutna. Dvs tre spänningar som växlande under en period för generatorn kommer att vara posiva upp till en spänningsnivå och sedan under en halv period negativ. (Medelvärde noll)
Laddregulatorn tar in dessa spänningar och via dioder (~backventiler) gör om växelspänning(AC) till en likspänning (DC). En likspäning med viss variation detta är inte till nackdel för själva batteriladdningen.
Via en uppsättning med sex stycken dioder skapar man en diodbrygga. Syftet är att de delar av de tre spänningarn som positiv och större än den spänning som finns andra sidan av dioden kommer igenom och ut till elsystemet och batteriets pluspol. Den andra halva den negativa delen av spänningen gör det motsatta. Då den negativa spänningen är lägre än elsystemet och batteriets minuspol går strömmen från minuspolen in i lindningen.
Till denna likriktning krävs en reglering då varvtalet och våra laster på generatorn kräver olika behov av spänning och ström.
Reglerprincipen för generatorn är tillsynes brutal men är ändå ett av de bättre sätten att reglera en permanentmagnetgenerator där inte magnetiseringen kan ändras med lindningar.
Om man kollar på spänningen från en av lindningarn relativt systemjord (- batteriet) så när och om spänningen under den positiva svängning har börjat leda genom dioden ut till batteriet. Skulle den spänningen översiga ~14v så kortsluts lindningen via en tyristor. Det sitter en tyristor per fas på generatorn. En tyrisor fungerar som en strömbrytare med en special styrning. Den slås på och leder när den fått order om detta. Den slutar sedan inte att leda/kortsluta för än styrningen tas bort. Utan detta sker först när spänningen på "sin" fas går in i sin negativa del.
(Resonemanget ovan kräver att alla lindingar finns med det spelar inte så stor roll för principen.)
Vad man åstakommer med detta av regelering är en typ av pulsvidsmodulerning. PWM.
Ex. Det är en spänning på 20v men önskar 5v. Denna fjärdedel av spänningen kan man då få som medelspänning genom att använda 20v under en fjärdedel av tiden. Så om man kopplar på och av tillräckligt snabbt där man har påslagit en fjärdedel av tiden. Kan man få ett medelvärde med visst brus som fungerar som en spänning på 5v.
I regulator fallet så när vi har fått det som behövs från generatorn så begränsar vi kort dessa lindnigar från att ladda upp sig fullt och därmet dra ner den effekt vi får ur.
Nackdelen är att vid varje tillfälle en tyristor kortsluter så blir det lite spillvärme. Givetis är det hela tiden även vissa lednignsförluster i dioderna som skapar värme.
Denna värme värmer regulatorn och högvärme är inget som elektronik tycker om rentgenerellt. Generellt ju varmare det är ger som regel kortare livslängd på komponenterna. Det finns komponeter som är gjorda för att klara värme på olika sätt men de drabbas bara olika mycket av samma problem.
Egenskaperna hos denna typ av generator är att vid för låg vartal få man givetvis inte upp späningen tillräckligt. Följt av vartalsområde där den arbetar bra. Ökar man sedan varvtalet ovanför detta "bra" område så sjunker effektiviteten och därmed spänningen.
En praktisk följd av detta är att vid beskedliga vartal kan regulatorn behöva reglera mer än när man kör på höga varvtal.
Förebygga problem:
Se till att regulatorn blir av med värmen.
Standard regulatorerna är tillverkade av Shindengen (ex. PPT715968 eller Shindengen nr SH638-12) och har någon form av gjuten metall del i vilka alla komponer sitter inbyggda i "botten". Ovan dessa komponenter har man sedan någon form av gjutmassa/epoxi.
Det finns även regulatorer från Electrex (ex. RR58) "den som är lite större med mer kylflänsar på"
Monteringen av denna regulator är inte helt optimal. Den sitter till exempel på RC36:or på sidan under den kåpa som går under dynan på högersida. Den får därför kanske inte det bästa luftflödet kring sig. Men den sitter dock på ramen Tyvärr delvis på en liten inte helt slät alu bit mellan två större delar av ramen. 
Vad som är ännu mer synd är att det inte finns någon form av värme ledande pasta eller packning (gapfiller) som avsevärt förbättrar värmeledningsegenskaperna till hela ramen. Får man över värme från regulatorn så är ramen att se som en mycket stor kylfläns.
Därför vill jag varm rekomendera att ta lös regulatorn och montera dit någon form att värmeledande material. Det skulle ha funnit redan från början.
Flytta regulatorn visst fungerar väl även det men det är besvärligare och kanske inte helt hödvändigt.
Fläkt på regulatorn det kan hjälpa men har svårt och se att det skulle bli lika effektivt som en BRA värmeledning mot ramen. Sen är det rörliga delar som ska fungera för att fylla sin funktion.
Testa regulatorn. (Multimeter - VDC)
Med MCn avslagen mät (VDC) spänning mellan plus och minus på battriet. (polspännign) Den bör vara runt 12vdc +-1vdc.
Starta MCn och mät igen.
Nu ska spänningen vara ~1-1.5v högre än vid tidigare mätning men inte högre än ~14.5 VDC. Då den inte laddar fullt på tomgång mäta gärna även lite upphöjt varvtal. En intressant test kan vara att om belysningen i olika lägen. Dessa regulatorer verkar ha en egenhet att delvis gå sönder vilket gör att dom laddar men bara med reducerad effekt. Med en mindra last så kan man då se att spänningen går upp till synes normal, men slår man på halvljus så faller den ner kring battriespänningen. Är så fallet är det mycket troligt regulatorn som är trasig. Mycket vanligare än mågra problem med generatorn.
Fungerar dessa testet bra finns ingen anledning att fortsätta testa.
Ut och åk istället!!!
Mäta på regulatorn: (Multimeter Ohm eller ev testlampa)
Regulatorn urkopplad !
Dioderna:
Anslutningar över tre mindre stift från generatorn (på RC36 Gula). Kallar dessa G1,G2,G3 för att förenkla förklaringen nedan.
Undre lite större minus (grön RC36) resp plus (Röd/Vit RC36) normalt till batteri. Kallar dessa B- resp. B+ av samma själ.
De mätvärden man får är inte intressanta i sig. Men det bör var ungefär samma vid alla tillfällen när en diod leder vid alla kombinationer.
Ohm mätning mellan ex G1 och B+.
När man mäter med "plus" kabel från mätinstrumentet på G1 och "minus" på B+ bör man få ett ganska lågt värde (en av dioderna leder).
Vänder man på mätkablarna så "plus" kabel från mätinstrumentet på B+ och "minus" kabel på G1 bör man få ett mycket högt värde (dioden leder inte ~avbrott).
Gör motsvarnde 4 mätningar för G2 - B+ samt G3 - B+.
Halva diodbryggan testad.
När man mäter med "plus" kabel från mätinstrumentet på G1 och "minus" på B- bör man få ett ganska mycket högt värde (dioden leder inte ~avbrott).
Vänder man på mätkablarna så "plus" kabel från mätinstrumentet på B- och "minus" kabel på G1 bör man få ett ett ganska lågt värde (en av dioderna leder).
Gör motsvarnde 4 mätningar för G2 - B- samt G3 - B-.
Hela diodbryggan testad.
Mäta regelerspänning:
Detta är inte lika enklet att göra. Det underlättar om man har tillgång till en spänningskälla med varierabar spänning med strömbegränsning!!
Genom att lägga på en DC spännign mellan ex G1,G2 och sedan reglera upp den så kommer man att se när förhoppningsvis regulatorn går in och tänder tyristorn och G1,G2 kortsluts.
Värt att tänka på är att det är späninge mellan B+ och B- man är interssera av som reglerspäning inte den pålagde lite högre mellan ex. G1,G2 den blir drabbat av diodspännignsfall (0.5-0.7 volt / diod).
Det ger inte så mycket att mäta mer än tre kombinationer G1-G2, G2-G3,G1-G3 då G2-G1 ger samma resultat som G1-G2.(OM dioder OK)
Skiljer dessa värden så att något är lägre än normal laddspänning. 13-14.5V Då är regulatorn trasig.
Mäta på generatorn: (Multimeter - Ohm)
Man kan generatorns lindningar och kablarna till den.
Mellan G1,G2,G3 tre (på RC36 Gula) kablarna som i detta fall är den del som går till generatorn ska det oavsett vilka två av de tre man väljer att mäta mellan vara ungefär samma motstånd med viss tolerans.
Vad jag läst och fått uppfattning om så är det ovanligt att generatorn gått sönder men man kan hitta skador på kablar eller kontaktdon på kabeln mellan generator och regularor.
/Johan
Tänkte skriva lite tips om laddregulatorn. Dessa stämmer för VFR750 hur det är gjort på VFR800 maskiner har jag inte kollat på. Har för avsikt att formulera mig så de flesta ska kunna förstå principen. Det finns många små detaljer att gå in på om man ska vara petig...
Generatorn är av trefas permanent magnet typ.
När lindningarn som roterar inuti generatorn paserar positiv resp negativ pol hos magneterna induceras en spänning i lindningarna som kan tas ut via de tre kablarna. Denna inducerade spänning är det som senare är interssant att använda till förbrukare. OM man gör man motsatsen så har man principen för hur en trefas AC elmotor fungerar.
Ut ur generatorn kommer då tre växelspänningar spänningar 120grader fasförskutna. Dvs tre spänningar som växlande under en period för generatorn kommer att vara posiva upp till en spänningsnivå och sedan under en halv period negativ. (Medelvärde noll)
Laddregulatorn tar in dessa spänningar och via dioder (~backventiler) gör om växelspänning(AC) till en likspänning (DC). En likspäning med viss variation detta är inte till nackdel för själva batteriladdningen.
Via en uppsättning med sex stycken dioder skapar man en diodbrygga. Syftet är att de delar av de tre spänningarn som positiv och större än den spänning som finns andra sidan av dioden kommer igenom och ut till elsystemet och batteriets pluspol. Den andra halva den negativa delen av spänningen gör det motsatta. Då den negativa spänningen är lägre än elsystemet och batteriets minuspol går strömmen från minuspolen in i lindningen.
Till denna likriktning krävs en reglering då varvtalet och våra laster på generatorn kräver olika behov av spänning och ström.
Reglerprincipen för generatorn är tillsynes brutal men är ändå ett av de bättre sätten att reglera en permanentmagnetgenerator där inte magnetiseringen kan ändras med lindningar.
Om man kollar på spänningen från en av lindningarn relativt systemjord (- batteriet) så när och om spänningen under den positiva svängning har börjat leda genom dioden ut till batteriet. Skulle den spänningen översiga ~14v så kortsluts lindningen via en tyristor. Det sitter en tyristor per fas på generatorn. En tyrisor fungerar som en strömbrytare med en special styrning. Den slås på och leder när den fått order om detta. Den slutar sedan inte att leda/kortsluta för än styrningen tas bort. Utan detta sker först när spänningen på "sin" fas går in i sin negativa del.
(Resonemanget ovan kräver att alla lindingar finns med det spelar inte så stor roll för principen.)
Vad man åstakommer med detta av regelering är en typ av pulsvidsmodulerning. PWM.
Ex. Det är en spänning på 20v men önskar 5v. Denna fjärdedel av spänningen kan man då få som medelspänning genom att använda 20v under en fjärdedel av tiden. Så om man kopplar på och av tillräckligt snabbt där man har påslagit en fjärdedel av tiden. Kan man få ett medelvärde med visst brus som fungerar som en spänning på 5v.
I regulator fallet så när vi har fått det som behövs från generatorn så begränsar vi kort dessa lindnigar från att ladda upp sig fullt och därmet dra ner den effekt vi får ur.
Nackdelen är att vid varje tillfälle en tyristor kortsluter så blir det lite spillvärme. Givetis är det hela tiden även vissa lednignsförluster i dioderna som skapar värme.
Denna värme värmer regulatorn och högvärme är inget som elektronik tycker om rentgenerellt. Generellt ju varmare det är ger som regel kortare livslängd på komponenterna. Det finns komponeter som är gjorda för att klara värme på olika sätt men de drabbas bara olika mycket av samma problem.
Egenskaperna hos denna typ av generator är att vid för låg vartal få man givetvis inte upp späningen tillräckligt. Följt av vartalsområde där den arbetar bra. Ökar man sedan varvtalet ovanför detta "bra" område så sjunker effektiviteten och därmed spänningen.
En praktisk följd av detta är att vid beskedliga vartal kan regulatorn behöva reglera mer än när man kör på höga varvtal.
Förebygga problem:
Se till att regulatorn blir av med värmen.
Standard regulatorerna är tillverkade av Shindengen (ex. PPT715968 eller Shindengen nr SH638-12) och har någon form av gjuten metall del i vilka alla komponer sitter inbyggda i "botten". Ovan dessa komponenter har man sedan någon form av gjutmassa/epoxi.
Det finns även regulatorer från Electrex (ex. RR58) "den som är lite större med mer kylflänsar på"
Monteringen av denna regulator är inte helt optimal. Den sitter till exempel på RC36:or på sidan under den kåpa som går under dynan på högersida. Den får därför kanske inte det bästa luftflödet kring sig. Men den sitter dock på ramen
Tyvärr delvis på en liten inte helt slät alu bit mellan två större delar av ramen. Vad som är ännu mer synd är att det inte finns någon form av värme ledande pasta eller packning (gapfiller) som avsevärt förbättrar värmeledningsegenskaperna till hela ramen. Får man över värme från regulatorn så är ramen att se som en mycket stor kylfläns.
Därför vill jag varm rekomendera att ta lös regulatorn och montera dit någon form att värmeledande material. Det skulle ha funnit redan från början.
Flytta regulatorn visst fungerar väl även det men det är besvärligare och kanske inte helt hödvändigt.
Fläkt på regulatorn det kan hjälpa men har svårt och se att det skulle bli lika effektivt som en BRA värmeledning mot ramen. Sen är det rörliga delar som ska fungera för att fylla sin funktion.
Testa regulatorn. (Multimeter - VDC)
Med MCn avslagen mät (VDC) spänning mellan plus och minus på battriet. (polspännign) Den bör vara runt 12vdc +-1vdc.
Starta MCn och mät igen.
Nu ska spänningen vara ~1-1.5v högre än vid tidigare mätning men inte högre än ~14.5 VDC. Då den inte laddar fullt på tomgång mäta gärna även lite upphöjt varvtal. En intressant test kan vara att om belysningen i olika lägen. Dessa regulatorer verkar ha en egenhet att delvis gå sönder vilket gör att dom laddar men bara med reducerad effekt. Med en mindra last så kan man då se att spänningen går upp till synes normal, men slår man på halvljus så faller den ner kring battriespänningen. Är så fallet är det mycket troligt regulatorn som är trasig. Mycket vanligare än mågra problem med generatorn.
Fungerar dessa testet bra finns ingen anledning att fortsätta testa.
Ut och åk istället!!!
Mäta på regulatorn: (Multimeter Ohm eller ev testlampa)
Regulatorn urkopplad !
Dioderna:
Anslutningar över tre mindre stift från generatorn (på RC36 Gula). Kallar dessa G1,G2,G3 för att förenkla förklaringen nedan.
Undre lite större minus (grön RC36) resp plus (Röd/Vit RC36) normalt till batteri. Kallar dessa B- resp. B+ av samma själ.
De mätvärden man får är inte intressanta i sig. Men det bör var ungefär samma vid alla tillfällen när en diod leder vid alla kombinationer.
Ohm mätning mellan ex G1 och B+.
När man mäter med "plus" kabel från mätinstrumentet på G1 och "minus" på B+ bör man få ett ganska lågt värde (en av dioderna leder).
Vänder man på mätkablarna så "plus" kabel från mätinstrumentet på B+ och "minus" kabel på G1 bör man få ett mycket högt värde (dioden leder inte ~avbrott).
Gör motsvarnde 4 mätningar för G2 - B+ samt G3 - B+.
Halva diodbryggan testad.
När man mäter med "plus" kabel från mätinstrumentet på G1 och "minus" på B- bör man få ett ganska mycket högt värde (dioden leder inte ~avbrott).
Vänder man på mätkablarna så "plus" kabel från mätinstrumentet på B- och "minus" kabel på G1 bör man få ett ett ganska lågt värde (en av dioderna leder).
Gör motsvarnde 4 mätningar för G2 - B- samt G3 - B-.
Hela diodbryggan testad.
Mäta regelerspänning:
Detta är inte lika enklet att göra. Det underlättar om man har tillgång till en spänningskälla med varierabar spänning med strömbegränsning!!
Genom att lägga på en DC spännign mellan ex G1,G2 och sedan reglera upp den så kommer man att se när förhoppningsvis regulatorn går in och tänder tyristorn och G1,G2 kortsluts.
Värt att tänka på är att det är späninge mellan B+ och B- man är interssera av som reglerspäning inte den pålagde lite högre mellan ex. G1,G2 den blir drabbat av diodspännignsfall (0.5-0.7 volt / diod).
Det ger inte så mycket att mäta mer än tre kombinationer G1-G2, G2-G3,G1-G3 då G2-G1 ger samma resultat som G1-G2.(OM dioder OK)
Skiljer dessa värden så att något är lägre än normal laddspänning. 13-14.5V Då är regulatorn trasig.
Mäta på generatorn: (Multimeter - Ohm)
Man kan generatorns lindningar och kablarna till den.
Mellan G1,G2,G3 tre (på RC36 Gula) kablarna som i detta fall är den del som går till generatorn ska det oavsett vilka två av de tre man väljer att mäta mellan vara ungefär samma motstånd med viss tolerans.
Vad jag läst och fått uppfattning om så är det ovanligt att generatorn gått sönder men man kan hitta skador på kablar eller kontaktdon på kabeln mellan generator och regularor.
/Johan
På min 750-95 sitter den på hörer sida i bakramen under sidokåpan bak. Det största problemet är just placeringen då det inte cirkulerar mycket luft alls i detta område. Andra hoj-tillverkare har använt samma regulator men placerade längre fram på hojen där den blir luftkyld pga. den bättre placeringen.
När min regulator pajade blåste den hela elsystemet
Efter det monterade jag en gammal cpu-fläkt på den nya & den har fungerat finfint i 2 år nu.
När min regulator pajade blåste den hela elsystemet
Efter det monterade jag en gammal cpu-fläkt på den nya & den har fungerat finfint i 2 år nu.
VFR750-95
Regulatortips!
Har just fått besked från min verkstad att hojen blir klar idag, har stått där ett par veckor eftersom regulatorer till VFR:er (åtminstone RC 46:or) tydligen blivit bristvara! Inte ens leverantörerna kunde få fram något, verkstaden har ringt runt överallt, men till sist hittade jag en hos Thuvessons MC som hade en liggande och levererade snabbt. Så ett lilltips är att ha en extra hemma om det skulle behövas.
Verkstaden tipsade också om en bättre placering för ökad kylning, regulatorn kommer nu att hamna på insidan lyfthandtaget på vänstersidan istället, hoppas det funkar bra.
Verkstaden tipsade också om en bättre placering för ökad kylning, regulatorn kommer nu att hamna på insidan lyfthandtaget på vänstersidan istället, hoppas det funkar bra.
GLOBAL UPPVÄRMNING FÖRLÄNGER SÄSONGEN!
Yamaha XJ 900-83, 87-90 (första hojen, hade inte ens moppe innan...)
Yamaha XZ 550-82, 90-91
Kortare uppehåll..., 91-05
VFR 800 FI-98, 05-19
VFR 800 F-15, 19-?
Yamaha XJ 900-83, 87-90 (första hojen, hade inte ens moppe innan...)
Yamaha XZ 550-82, 90-91
Kortare uppehåll..., 91-05
VFR 800 FI-98, 05-19
VFR 800 F-15, 19-?
På en "eBay store" i Tyskland köpte jag min regulator.
Kostar bara ~500:- + frakt så det är tom. billigare än när jag köpte den
Här är länken ->
Kostar bara ~500:- + frakt så det är tom. billigare än när jag köpte den
Här är länken ->VFR750-95
Laddningsregulator
Är det någon som vet vad är skillnaden mellan dessa regulator SH612-12, SH633-12 OCH SH638-12. Har själv en vfr 750 årsmodell 90 och behöver en laddningsregulator.
-
Invalido
Re: Lite tips och info om laddregulatorn
säkert bra men jag tror jagläser detta när jag har semester o lite mer tid....JohanL skrev:Hej.
Tänkte skriva lite tips om laddregulatorn. Dessa stämmer för VFR750 hur det är gjort på VFR800 maskiner har jag inte kollat på. Har för avsikt att formulera mig så de flesta ska kunna förstå principen. Det finns många små detaljer att gå in på om man ska vara petig...
Generatorn är av trefas permanent magnet typ.
När lindningarn som roterar inuti generatorn paserar positiv resp negativ pol hos magneterna induceras en spänning i lindningarna som kan tas ut via de tre kablarna. Denna inducerade spänning är det som senare är interssant att använda till förbrukare. OM man gör man motsatsen så har man principen för hur en trefas AC elmotor fungerar.
Ut ur generatorn kommer då tre växelspänningar spänningar 120grader fasförskutna. Dvs tre spänningar som växlande under en period för generatorn kommer att vara posiva upp till en spänningsnivå och sedan under en halv period negativ. (Medelvärde noll)
Laddregulatorn tar in dessa spänningar och via dioder (~backventiler) gör om växelspänning(AC) till en likspänning (DC). En likspäning med viss variation detta är inte till nackdel för själva batteriladdningen.
Via en uppsättning med sex stycken dioder skapar man en diodbrygga. Syftet är att de delar av de tre spänningarn som positiv och större än den spänning som finns andra sidan av dioden kommer igenom och ut till elsystemet och batteriets pluspol. Den andra halva den negativa delen av spänningen gör det motsatta. Då den negativa spänningen är lägre än elsystemet och batteriets minuspol går strömmen från minuspolen in i lindningen.
Till denna likriktning krävs en reglering då varvtalet och våra laster på generatorn kräver olika behov av spänning och ström.
Reglerprincipen för generatorn är tillsynes brutal men är ändå ett av de bättre sätten att reglera en permanentmagnetgenerator där inte magnetiseringen kan ändras med lindningar.
Om man kollar på spänningen från en av lindningarn relativt systemjord (- batteriet) så när och om spänningen under den positiva svängning har börjat leda genom dioden ut till batteriet. Skulle den spänningen översiga ~14v så kortsluts lindningen via en tyristor. Det sitter en tyristor per fas på generatorn. En tyrisor fungerar som en strömbrytare med en special styrning. Den slås på och leder när den fått order om detta. Den slutar sedan inte att leda/kortsluta för än styrningen tas bort. Utan detta sker först när spänningen på "sin" fas går in i sin negativa del.
(Resonemanget ovan kräver att alla lindingar finns med det spelar inte så stor roll för principen.)
Vad man åstakommer med detta av regelering är en typ av pulsvidsmodulerning. PWM.
Ex. Det är en spänning på 20v men önskar 5v. Denna fjärdedel av spänningen kan man då få som medelspänning genom att använda 20v under en fjärdedel av tiden. Så om man kopplar på och av tillräckligt snabbt där man har påslagit en fjärdedel av tiden. Kan man få ett medelvärde med visst brus som fungerar som en spänning på 5v.
I regulator fallet så när vi har fått det som behövs från generatorn så begränsar vi kort dessa lindnigar från att ladda upp sig fullt och därmet dra ner den effekt vi får ur.
Nackdelen är att vid varje tillfälle en tyristor kortsluter så blir det lite spillvärme. Givetis är det hela tiden även vissa lednignsförluster i dioderna som skapar värme.
Denna värme värmer regulatorn och högvärme är inget som elektronik tycker om rentgenerellt. Generellt ju varmare det är ger som regel kortare livslängd på komponenterna. Det finns komponeter som är gjorda för att klara värme på olika sätt men de drabbas bara olika mycket av samma problem.
Egenskaperna hos denna typ av generator är att vid för låg vartal få man givetvis inte upp späningen tillräckligt. Följt av vartalsområde där den arbetar bra. Ökar man sedan varvtalet ovanför detta "bra" område så sjunker effektiviteten och därmed spänningen.
En praktisk följd av detta är att vid beskedliga vartal kan regulatorn behöva reglera mer än när man kör på höga varvtal.
Förebygga problem:
Se till att regulatorn blir av med värmen.
Standard regulatorerna är tillverkade av Shindengen (ex. PPT715968 eller Shindengen nr SH638-12) och har någon form av gjuten metall del i vilka alla komponer sitter inbyggda i "botten". Ovan dessa komponenter har man sedan någon form av gjutmassa/epoxi.
Det finns även regulatorer från Electrex (ex. RR58) "den som är lite större med mer kylflänsar på"
Monteringen av denna regulator är inte helt optimal. Den sitter till exempel på RC36:or på sidan under den kåpa som går under dynan på högersida. Den får därför kanske inte det bästa luftflödet kring sig. Men den sitter dock på ramen
Vad som är ännu mer synd är att det inte finns någon form av värme ledande pasta eller packning (gapfiller) som avsevärt förbättrar värmeledningsegenskaperna till hela ramen. Får man över värme från regulatorn så är ramen att se som en mycket stor kylfläns.
Därför vill jag varm rekomendera att ta lös regulatorn och montera dit någon form att värmeledande material. Det skulle ha funnit redan från början.
Flytta regulatorn visst fungerar väl även det men det är besvärligare och kanske inte helt hödvändigt.
Fläkt på regulatorn det kan hjälpa men har svårt och se att det skulle bli lika effektivt som en BRA värmeledning mot ramen. Sen är det rörliga delar som ska fungera för att fylla sin funktion.
Testa regulatorn. (Multimeter - VDC)
Med MCn avslagen mät (VDC) spänning mellan plus och minus på battriet. (polspännign) Den bör vara runt 12vdc +-1vdc.
Starta MCn och mät igen.
Nu ska spänningen vara ~1-1.5v högre än vid tidigare mätning men inte högre än ~14.5 VDC. Då den inte laddar fullt på tomgång mäta gärna även lite upphöjt varvtal. En intressant test kan vara att om belysningen i olika lägen. Dessa regulatorer verkar ha en egenhet att delvis gå sönder vilket gör att dom laddar men bara med reducerad effekt. Med en mindra last så kan man då se att spänningen går upp till synes normal, men slår man på halvljus så faller den ner kring battriespänningen. Är så fallet är det mycket troligt regulatorn som är trasig. Mycket vanligare än mågra problem med generatorn.
Fungerar dessa testet bra finns ingen anledning att fortsätta testa.
Ut och åk istället!!!
Mäta på regulatorn: (Multimeter Ohm eller ev testlampa)
Regulatorn urkopplad !
Dioderna:
Anslutningar över tre mindre stift från generatorn (på RC36 Gula). Kallar dessa G1,G2,G3 för att förenkla förklaringen nedan.
Undre lite större minus (grön RC36) resp plus (Röd/Vit RC36) normalt till batteri. Kallar dessa B- resp. B+ av samma själ.
De mätvärden man får är inte intressanta i sig. Men det bör var ungefär samma vid alla tillfällen när en diod leder vid alla kombinationer.
Ohm mätning mellan ex G1 och B+.
När man mäter med "plus" kabel från mätinstrumentet på G1 och "minus" på B+ bör man få ett ganska lågt värde (en av dioderna leder).
Vänder man på mätkablarna så "plus" kabel från mätinstrumentet på B+ och "minus" kabel på G1 bör man få ett mycket högt värde (dioden leder inte ~avbrott).
Gör motsvarnde 4 mätningar för G2 - B+ samt G3 - B+.
Halva diodbryggan testad.
När man mäter med "plus" kabel från mätinstrumentet på G1 och "minus" på B- bör man få ett ganska mycket högt värde (dioden leder inte ~avbrott).
Vänder man på mätkablarna så "plus" kabel från mätinstrumentet på B- och "minus" kabel på G1 bör man få ett ett ganska lågt värde (en av dioderna leder).
Gör motsvarnde 4 mätningar för G2 - B- samt G3 - B-.
Hela diodbryggan testad.
Mäta regelerspänning:
Detta är inte lika enklet att göra. Det underlättar om man har tillgång till en spänningskälla med varierabar spänning med strömbegränsning!!
Genom att lägga på en DC spännign mellan ex G1,G2 och sedan reglera upp den så kommer man att se när förhoppningsvis regulatorn går in och tänder tyristorn och G1,G2 kortsluts.
Värt att tänka på är att det är späninge mellan B+ och B- man är interssera av som reglerspäning inte den pålagde lite högre mellan ex. G1,G2 den blir drabbat av diodspännignsfall (0.5-0.7 volt / diod).
Det ger inte så mycket att mäta mer än tre kombinationer G1-G2, G2-G3,G1-G3 då G2-G1 ger samma resultat som G1-G2.(OM dioder OK)
Skiljer dessa värden så att något är lägre än normal laddspänning. 13-14.5V Då är regulatorn trasig.
Mäta på generatorn: (Multimeter - Ohm)
Man kan generatorns lindningar och kablarna till den.
Mellan G1,G2,G3 tre (på RC36 Gula) kablarna som i detta fall är den del som går till generatorn ska det oavsett vilka två av de tre man väljer att mäta mellan vara ungefär samma motstånd med viss tolerans.
Vad jag läst och fått uppfattning om så är det ovanligt att generatorn gått sönder men man kan hitta skador på kablar eller kontaktdon på kabeln mellan generator och regularor.
/Johan
Laddregulator
Går det bra att ersätta en laddregulator SH612-12 med SH633 eller SH638-12
har en Honda vfr 750-90.
har en Honda vfr 750-90.
När jag byte på min min gammla pärla för en 4-5 år sen så köpte jag en universial från Duells,och den passade till en massa olika modeller. Och den håller så fint än idag, sämre har det gått med batteriet som gav upp till i år, men det tror jag mer man får lasta min dåliga skötsel för.
Hur som helst så tror jag att skillnaden mellan de olika regulatorer/likriktarna ibland inte är prestandan utan t.e.x. olika typer av infästning kabellängd osv.
Hur som helst så tror jag att skillnaden mellan de olika regulatorer/likriktarna ibland inte är prestandan utan t.e.x. olika typer av infästning kabellängd osv.
-86 The original and best