PeGu - ny på haket
Postat: fre jul 03, 2009 06:25
Så har man blivit med vfr. Det var ju inte tänkt att det skulle bli så här, jag skulle ju köpa en custom? Hade sneglat på en kawasaki mean strek i månader nu...
Så här gick det till, ringde på en hoj i Stockholm innan helgen som jag tyckte såg fin ut. Ägaren mailade upp lite fler bilder att titta på. På måndag hade jag bestämt mig, får jag ner priset lite till så hugger jag den. Får ner den till rätt pris och 1 timme senare bokar jag flyget dagen därpå.
Min sambo var bortrest och visste ingenting. (Hon för övrigt som fick mig att titta på VFR'en då det är hon som är mer kär i "sporthojsstuket") Hon ringer mig när jag sitter på flygplatsen i Umeå och jag svänger ihop någon nödlögn att jag är och handlar. Givetvis hör hon att jag ljuger och börjar ana att jag är otrogen. Säger att jag ska ringa senare.
Träffar upp en fantastiskt trevlig kille som t o m möter upp mig på Arlanda på tisdag kväll. Köpet går problemfritt och jag börjar min resa norrut. Ringer dessförinnan min sambo och säger att jag har lånat brorsans hoj och är ute och åker, hon hör även nu att jag ljuger och tror således fortfarande att jag är otrogen...
Sundsvall var kvällens mål och jag avverkar de första 20 milen med ett konstant flin på läpparna, lovar att man hade kunnat se det på utsidan av hjälmen om man hade tittat noga. Dagen därpå hemma i Umeå utan minsta problem.
Kör ut till min sambos jobb 6 mil utanför Umeå dagen därpå där hon tror att hon ska bli hämtad av sina föräldrar. Hade ställt bågen lagomt synligt för att hon ska se den, givetvis gör hon det och går direkt dit och dreglar. Står en bit bort och iakttar henne, slår henne en signal på telefonen och frågar om hon vill ha skjuts hem. Hade med mig hennes utrustning och överraskningen blev helt klart lyckad.
Så här gick det till, ringde på en hoj i Stockholm innan helgen som jag tyckte såg fin ut. Ägaren mailade upp lite fler bilder att titta på. På måndag hade jag bestämt mig, får jag ner priset lite till så hugger jag den. Får ner den till rätt pris och 1 timme senare bokar jag flyget dagen därpå.
Min sambo var bortrest och visste ingenting. (Hon för övrigt som fick mig att titta på VFR'en då det är hon som är mer kär i "sporthojsstuket") Hon ringer mig när jag sitter på flygplatsen i Umeå och jag svänger ihop någon nödlögn att jag är och handlar. Givetvis hör hon att jag ljuger och börjar ana att jag är otrogen. Säger att jag ska ringa senare.
Träffar upp en fantastiskt trevlig kille som t o m möter upp mig på Arlanda på tisdag kväll. Köpet går problemfritt och jag börjar min resa norrut. Ringer dessförinnan min sambo och säger att jag har lånat brorsans hoj och är ute och åker, hon hör även nu att jag ljuger och tror således fortfarande att jag är otrogen...
Sundsvall var kvällens mål och jag avverkar de första 20 milen med ett konstant flin på läpparna, lovar att man hade kunnat se det på utsidan av hjälmen om man hade tittat noga. Dagen därpå hemma i Umeå utan minsta problem.
Kör ut till min sambos jobb 6 mil utanför Umeå dagen därpå där hon tror att hon ska bli hämtad av sina föräldrar. Hade ställt bågen lagomt synligt för att hon ska se den, givetvis gör hon det och går direkt dit och dreglar. Står en bit bort och iakttar henne, slår henne en signal på telefonen och frågar om hon vill ha skjuts hem. Hade med mig hennes utrustning och överraskningen blev helt klart lyckad.
