Hade ett ärende till apoteket på Akkis i Uppsala. Skulle iväg och drog igång proceduren med skivbromslåsborttagning, hjälmpåtagning, koppla i el till handskarna och ta på dem, kolla att remmarna på ryggsäcken båda är kopplade, sen kolla jackförslutningen i halsen, torrkicka med dekomp fyra-fem gånger, söka kompressionsläget och kicka till för kungen och fosterlandet. Första försöket tände nästan, lyfte mig en halvmeter upp när motorn kickade bakut, men startade inte helt och hållet så det var bara att starta om proceduren med torrkickningen igen. Nu gick det. Sen koppla in handskelen till bågen och rulla iväg.
Tog väl kanske fem-sex minuter totalt. Och allt under en stilla åskådande fascination av en rullstolsbunden äldre herre som började med att sitta under taket vid ingång 70 och sen successivt rulla närmare mig (jag stod i cykelstället längst bort) i duggregnet för att sluta ett par meter bort och på parkettplats från mig och Edwin.
Vad säger man i såna lägen? Tiger som muren? Säger hej, hej? Denna gång blev det det förstnämnda och med en beslutsam koncentration på kickningen. Edwin är en
oförlåtande brutal jäkla best att starta halvvarm och i fuktigt och småkallt väder...
Ser mycket fram emot våren och vifferns silkeslena motor och elstart.
