Som jag har skrivit tidigare var jag på HondaHojSkoj nu i helgen (när detta skrivs har jag varit hemma i 6 timmar).
Såg en VF1100C + några VFR:er. Någon härifrån som var där? Om ja, vad tyckte du/ni?
Själv körde jag bil
Men samtidigt var några rätt avis på mig idag när vi skulle åka hema i strilregn. Från Marieholm regnade allt emellan dugg till ös upp till Herrbeta, sen vart det uppehåll, torrt och efter Norrköping började man t.o.m. se skymtar av solen.Men jag hade utrustningen med mig och fick möjlighet att provköra Hondas VFR vilket var en klart trevlig upplevelse. Sitter bättre än på min, men tyckte att man hänger lite väl mycket på armarna.
Jag fick även möjlighet att testa koncepthojen DN-01 som har en växellådan som är ett mellanting mellan en vanlig automat och DAF:s remjohan (man märker inga växlingar). Den har två körprogram "Drive" och "Sport" där det senare i princip innebär att den ligger en växel lägre. Utöver det går det att växla (6 växlat) manuellt med knappar på styret, då märker man både växlingar och har motorbroms. Man behöver inte släppa gasen och när man växlar från automat till manuell under körning hamnar man på den växeln som hojen ligger i, när man gör det motsatta lägger hojen i den växeln som lådan helst vill ha med anledning av varv, hastighet och pådrag.
Jag kan konstatera följande om den hojen:
1. Växellådan kan betecknas som "intressant" och den kan gå att lära sig.
2. Vid varje stopp sitter man och letar efter det obefintliga kopplingshandtaget.
3. Att lägga i "Drive" är inte som på en bil med automat att hojen vill ge sig iväg, utan den står snällt kvar och greppar in när man börjar gasa.
4. När man släpper gasen inför stopp går lådan i "frihjul" under en viss hastighet, ungefär som om man drar in en koppling.
5. Körställningen kan jag däremot aldrig lära mig och kan bara betecknas som Skum, Hemsk eller Läskig (välj själva
)6. Man sitter väldigt lågt och med starkt böjda armar vilket blir väldigt jobbigt om man inte väljer att luta sig kraftigt bakåt.
7. Styret är något slags "pull-back" och vrids inte vid lågfart utan flyttas i sidled.
När jag kom tillbaka ska man ner för en ganska brant backe och samtidigt svänga nästan 180 grader runt en grind för att komma in i brukets garage. Där valde jag att "paddla" för att inte riskera att tappa åbäket
Nästa träff blir Kärringträffen vid Västerdalälven/Kärringforsen (därav namnet) http://vmct.se/karringtraffen.htm
Dit åker jag hoj, men i vanlig ordning får vädret avgöra. Vart tog det fina vädret vägen? Det ska ju bli en bra sommar eftersom juli inleddes med ett högtryck, vilket brukar vara avgörande.
