CBX

[Conseal]

Um .. är jag på cbx-forum.se ?

Va bara tvungen .. sluta inte för min skull

[adrian_vg]

Fast viffrarna verkar inte öka i pris. Min 90:a gick på knappt 30kkr. Kan bara spekulera i vad nypriset var 1990...

Viffrarna är fortfarande för nya för att få klassikerstatus. Dessutom kan det ligga dem i fatet att dom kan ha sålts i för stora upplagor.
Om/när dom slutar tillverkas och ett stort antal är bortkraschade, då kanske dom kommer börja gå upp. Den som lever får se.

Men, de äldsta viffrarna är ju tjugo år minst vid det här laget! Det börjar ju tom bli svårt att hitta delar och tillbehör ibland. Är inte det klassiskt nog?

Om man vänder på det, en viffer kan svårligen anses vara en klassiker eftersom den hade ett så modernt utseende när den kom. I ett slag såg allt gammalt ut. Kommer ni ihåg hur en vanlig mc såg ut 1986, Suzuki GSX, Kawa Z osv? Och så kom VFR, Ducati Paso mfl med såna där heltäckande kåpor och helt plötsligt blev BSA, HD mfl hedenhös.

[Tyrannosaurus]

Men, de äldsta viffrarna är ju tjugo år minst vid det här laget! Det börjar ju tom bli svårt att hitta delar och tillbehör ibland. Är inte det klassiskt nog?

Det är sant och den platsar in i Bilsport & MC:s Classica försäkring. Urviffern är också en klassiker men den har inte fått den statusen. Det är väl inte riktigt fastslaget vad som är en klassiker, men dom ska ha något speciellt och inte vara alltför vanliga. Det är inte heller alla VF:ar som platsar in. Dussinmodellerna VF-F gör det t.ex. inte på samma sätt som t.ex. VF1100C som har statusen som världens första PowerCruiser. Begreppet var okänt innan den kom 1983. Och även därefter fattade folk inte vad man skulle ha den till och i Bikekatalogen utsågs den flera år i rad till "årets citron"

Så det där vad exakt som är en klassiker är lite knepigt så vi får väl ta hjälp med definitionerna av farbror Henning som ju även startade HondaKlassiker.se

Om man vänder på det, en viffer kan svårligen anses vara en klassiker eftersom den hade ett så modernt utseende när den kom.

Det är inte heller det som avgör. Det finns ju hojar som blev klassiker redan när dom kom och började säljas och som hade mycket moderna utseenden och t.o.m. var före sin tid. Några exempel är CBX, CB1100R, VF1000R, RC30, NR750 m.fl.

Man kan t.ex. notera att när CBX kom 1978 så hängde folk som klasar och drägglade, och när CB1100R kom fanns det ingenting i samma klass.
Hela sportkåpor för gatbruk var möjligen någon som ett fåtal monterade efteråt. Men här kom en färdig gatracer som fick Rickmanhojar att se ut som glidare och Bimota att se billiga ut. Så det var något helt nytt och de få gånger man i början såg en på McDonalds Sveavägen så blev det folksamling och man gick och halkade på allt dräggel

Ändå hade fabriken avdramatiserat CB1100R 1981 lite genom att den i princip såg ut som en CB900F2 men med betydligt snyggare kaross. Kan någon föreställa sig reaktionen om helkåpsmodellen 1982 hade kommit direkt? Folk hade ju svimmat
Som det var nu hade man ju nästan hunnit vänja sig

Men den gjorde sitt jobb, blev en klassiker nästan innan den kom och spöade skiten ur allt på banorna ända fram tills Suzuki kom med sin GSXR1100. Men då var folk redan vana "jaja en sporthoj till, och vilken billig plats, den är ju inte ens kevlararmerad"
Eller som du skrev:

I ett slag såg allt gammalt ut. Kommer ni ihåg hur en vanlig mc såg ut 1986, Suzuki GSX, Kawa Z osv?

Kommer ni ihåg hur en vanlig mc såg ut före 1981. Originalmonterade kåpor annat än för touring fanns överhuvudtaget inte. Sporthojar var nakna och ville man ha en kåpa så hängde man dit en Rickman eller Dunstall som i princip var det som fanns med uttag för lyse. Alternativt en väghållningsdödande toppkåpa. Men det gjorde inte så mycket för dom hojarna hade ändå ingen väghållning

[tersan]

Ducati Paso... se där en hoj som av någon anledning är totalt försvunnen idag. Bara en sån sak som ett helt genomfärgat kåpglas... Jag har en gammal Bike i arkivet där de åker på långtouring med en VFR och en Paso. Det var såna artiklar som gjorde att det blev en VFR... och att jag nån gång ska ha en Paso också.

Det är såna här trådar som gör att min drömhojslista bara växer... varför är det hojarna man växte upp med som fastnar? Dagens hojar intresserar mig inte alls på samma sätt.

[adrian_vg]

Så det där vad exakt som är en klassiker är lite knepigt så vi får väl ta hjälp med definitionerna av farbror Henning som ju även startade HondaKlassiker.se

Det är nog jag som snöat in på "allt äldre än tjugo år är klassiskt, ska ha lägre försäkring och de gör inte såna längre"-syndromet.

Kommer ni ihåg hur en vanlig mc såg ut före 1981. Originalmonterade kåpor annat än för touring fanns överhuvudtaget inte. Sporthojar var nakna och ville man ha en kåpa så hängde man dit en Rickman eller Dunstall som i princip var det som fanns med uttag för lyse. Alternativt en väghållningsdödande toppkåpa. Men det gjorde inte så mycket för dom hojarna hade ändå ingen väghållning

BMW R100RS hade en rätt bra kåpa (om än enorm) redan i slutet på 70-talet, och den ansågs ju som en sporthoj då, map vikt och motorstorlek.

Nåväl, vi får vänta ett tag till tills viffern blir klassiker, vilket inte borde dröja så länge till!

[adrian_vg]

Ducati Paso... se där en hoj som av någon anledning är totalt försvunnen idag. Bara en sån sak som ett helt genomfärgat kåpglas... Jag har en gammal Bike i arkivet där de åker på långtouring med en VFR och en Paso. Det var såna artiklar som gjorde att det blev en VFR... och att jag nån gång ska ha en Paso också.

Heh, läste just den tidningen för nån vecka sen medan jag värmde upp inför hojsäsongen och återfallet.

Det är såna här trådar som gör att min drömhojslista bara växer... varför är det hojarna man växte upp med som fastnar? Dagens hojar intresserar mig inte alls på samma sätt.

Av samma anledning som man fastnar i den musiken man lyssnar på i sina tonår. Hormoner och vek hjärna som är öppen för allehanda intryck, samt en känsla av trygghet att kunna återgå till sånt som är säkert och tryggt.

Hur hårt än Linkin Park, Nickelback och The Mission mfl spelar (och de är bra, inget snack om saken) tycks jag ständigt återvända till min ungdoms plattor av Depeche Mode och Def Leppards "ia"-plattor samt 80-talspoppen.

Moderna motorcyklar är kul ur teknisk synvinkel, men själ har de inte så mycket av. Tyvärr.

Det här blev ganska filosofiskt och tråden tycks ha spårat ut helt!

[tersan]

Det här blev ganska filosofiskt och tråden tycks ha spårat ut helt!

Vad väntade du dig när du började prata CBX... Fast jag tycker att vi håller oss till ämnet rätt bra, gamla hojar är aldrig fel att diskutera. Fast helst ska diskussionen föras i bekväma skinnfåtöljer under inmundigande av något destillerat...

Avdelningen lustiga sammanträffanden: bara för att vi nämner Paso så dyker det upp en på Blocket, till ett hyfsat pris, och bara ett stenkast från mitt jobb. http://www.blocket.se/vi/15968272.htm?ca=14_s Sån himla tur att det inte är första årsmodellen, och att jag inte ska köpa nån hoj till just nu... väl?

[adrian_vg]

Det här blev ganska filosofiskt och tråden tycks ha spårat ut helt!

Vad väntade du dig när du började prata CBX... Fast jag tycker att vi håller oss till ämnet rätt bra, gamla hojar är aldrig fel att diskutera. Fast helst ska diskussionen föras i bekväma skinnfåtöljer under inmundigande av något destillerat...

LOL! Jo, det är så sant.

Avdelningen lustiga sammanträffanden: bara för att vi nämner Paso så dyker det upp en på Blocket, till ett hyfsat pris, och bara ett stenkast från mitt jobb. http://www.blocket.se/vi/15968272.htm?ca=14_s Sån himla tur att det inte är första årsmodellen, och att jag inte ska köpa nån hoj till just nu... väl?

Bra pris. Klart överkomligt, borde kunna prutas ner lite på plats. Drömma går ju och är gratis.

Såg ett reportage om Moto-Guzzi Daytona (efterfäljaren till Le Mans) och dess skapare Dr John i ett gammalt nr av MC-Nytt (tror jag det var). Där har vi också en tarmvrängare av mått. Vill ha!!

http://www.motorcyclespecs.co.za/Galler ... 20%203.jpg

http://images.google.se/images?q=moto+g ... a=N&tab=wi

[Tyrannosaurus]

Såg ett reportage om Moto-Guzzi Daytona (efterfäljaren till Le Mans) och dess skapare Dr John i ett gammalt nr av MC-Nytt (tror jag det var). Där har vi också en tarmvrängare av mått. Vill ha!!

http://www.motorcyclespecs.co.za/Galler ... 20%203.jpg

http://images.google.se/images?q=moto+g ... a=N&tab=wi

Den fyrventilade Daytonan är fin, men jag skulle heller inte tacka vara svårtrugad om någon ville ge mig en MGS-01 Corsa. Det är ett dräggelobjekt utav rang
Fick jag en sån skulle jag t.o.m. kunna tänka mig att själv kosta på lyse, blinkers och speglar för att få den gatgodkänd

[adrian_vg]

Såg ett reportage om Moto-Guzzi Daytona (efterfäljaren till Le Mans) och dess skapare Dr John i ett gammalt nr av MC-Nytt (tror jag det var). Där har vi också en tarmvrängare av mått. Vill ha!!

http://www.motorcyclespecs.co.za/Galler ... 20%203.jpg

http://images.google.se/images?q=moto+g ... a=N&tab=wi

Den fyrventilade Daytonan är fin, men jag skulle heller inte tacka vara svårtrugad om någon ville ge mig en MGS-01 Corsa. Det är ett dräggelobjekt utav rang
Fick jag en sån skulle jag t.o.m. kunna tänka mig att själv kosta på lyse, blinkers och speglar för att få den gatgodkänd

http://www.mootorrattad.ee/wp-content/m ... corsa1.JPG

Hot diggedy!!

[Henning]

Kolla vad folk vill ha för sina Honda CX500C, en helt ointresant motorcykel för precis varenda tänkbar köpare.

http://www.blocket.se/li?ca=10_s&th=1&q ... &aws=&awe=

/H

En liiiiten kontrollfråga bara.... är det här samma CX500 som du har på din drömhojslista?

Jag vill ha en CX500. Inte en C.

/H

[tersan]

Jag vill ha en CX500. Inte en C.
/H

Nu har jag försökt vrida och vända på den här meningen, samtidigt som jag studerar bilder och specifikationer på CX500 både med och utan C... men jag måste erkänna att jag går bet.

[Conseal]

Den som söker finner Fetade stycket som ger svar på frågeställningen

The Honda CX500 and Variants

Some folks call them the ugliest bike ever made, and say the "Plastic Maggot" was awful.

These people have never understood the CX500 and have probably never ridden one. Any modern motorcyclist used to plastic-fantastic street racers won't give a CX a second glance. But I say that my CX500 will still be turning heads when the last of today's plastic-fantastics has gone to the scrapyard after 20,000 miles of throttle-bending. My main CX - I have three - has done 57,000 miles, is 25 years old and still has another 20 years and 45,000 miles left in it. I can give modern 500s a run for their money, and anyway I'll sail past them when they stop for fuel / tighten and lube their chains / cool down. It will probably see me past the age where I can ride it.

When the CX500 arrived in the UK in June 1978 as an in-line-crankshaft short-stroke V-Twin cylinder, 5 speed, shaft drive, watercooled touring machine with a capacity of 496cc developing 50 brake horsepower, it was a revelation. Concerned about carburettors and riders' knees colliding, Honda had now twisted the cylinder heads inwards by 22 degrees, giving the engine a very distinctive inlet-exhaust line. The 80-degree firing angle gives the CX that characteristic engine purr, so beloved of V-twin engine fans.

This configuration meant that it had an overhead valve (OHV, or pushrod-operated) 4-valve-per-cylinder engine. It proved very easy to ride, economical, reliable and unburstable, quickly acquiring a very large following, particularly in the despatch rider market. With the engine placed at the bike's exact centre of gravity, it was surprisingly agile for its size.

The Moto-Guzzi V50 was the CX's only class rival. It too was an in-line-crankshaft V-twin, 500cc shaft drive. Its aircooled engine was more bulbous, and although its Italian styling was more aesthetic than the CX, its performance was inferior, as was its longevity and general build quality.

The CX500 generally replaced the CB500/4 and CB550/4, the very British-styled CB500T, and arguably the CB400 Superdream, although the ubiquitous Superdream in both 250cc and 400cc variants continued to be produced after the CX arrived. It therefore gave many riders the experience of a "real bike" after passing their UK L-Tests (later, the Part 2 Test), on a 125cc.

Not only is it easy to ride; stable and forgiving, but It was, and is, easy to maintain even for the home mechanic, everything being made simple by the engine layout. With the cylinder heads projecting towards the rider's knees making tappet checks and adjustments is particularly easy, and a decoke is far less hassle than a conventional engine. Honda made the gearbox spin in the opposite direction to the crankshaft, to cancel out most of the torque effect inherent with inline crankshaft V-twin engines. Its barrels, however, are integrated into the engine, being cast into the engine centre section and not detachable.

The early model was known as either the CX500 or CX500Z (Zero) , and models with the frame numbers in the range 2000001-2034366 suffered a shortcoming in the design of the cam chain tensioner. The spring loaded adjusting blade, released manually by a locknut to take up slack and wear in the cam chain, vibrated excessively and in many cases, broke. This left the rider with, at best, a noisy engine and at worst, a wrecked one. This sad deficiency marred the early days of the CX500 but Honda quickly produced a free fix, consisting of a longer supporting plate and a few modifications to the internal mountings. This did involve removing the engine, but dealers carried out this work for free and nowadays seeing one of the old adjusting mechanisms is very rare indeed.

Having said that, some CX500Zs do still crop up with unmodified parts. Dealers stamped three dots in the crankcase, close to the engine serial number, to indicate that these modifications had been carried out. Any surviving engine of this vintage is unlikely to be still unmodified.

Once the early cam chain problems were resolved, the CX500 rapidly became the despatch rider's dream bike. You could seriously neglect it, crash it, leave it out in the foulest weather, run it up and down the motorway all day at 80 and it would never let you down. In the 1980s every other motorcycle in London was a DR and every other DR was on a CX500. The bike quickly acquired a reputation as one of Honda's most successful and reliable models. This explains why so many CXs still survive, compared to the almost equally successful 250 and 400 Superdreams. In the UK today it's rare to see a Superdream about (or even more rare to see a 250 or 400 Dream), but CXs pop out of from under the covers quite regularly, especially as the model gradually acquires cult status.

In 1980 the CX500A was released. Changes to it were mainly cosmetic, such as the polished aluminium radiator shrouds rather than the black plastic one-piece surround of the CX500Z model.

But it was essentially the same, now fitted with the modified cam chain adjusting components as standard. The B model followed a year later with more cosmetic changes.

The A/Bs have the polished aluminium radiator shrouds, a flyscreen, lack the black plastic tabs over the spoke/wheel attachments, and have a rectangular instead of barrel-shaped front brake master cylinder. The B has black anodised reversed-plate Comstar wheels, whereas the A has plain silver ones. Also the B has the improved crankcase breather pipe, which comes from the rear engine casing instead of from the cylinder head, and the B has a slightly differently shaped rectangular brake cylinder to the A.

Note that the North American variants usually have a single front disc brake, and as a result, they are distinctly underbraked.

The C "Custom" versions satisfies the more laid-back riders and the Silver Wing (GL500) is a fully-faired hard-luggage tourer. There was also a "D" Deluxe variant.

[Conseal]

The CX500 is ever a practical motorcycle. It's shaft drive requires virtually no maintenance, and makes rear wheel removal a five minute, and hands-clean, job. A massive radiator solves summer overheating problems and keeps the engine at the optimum temperature, for both economy and longevity.

Undeniably a heavy, and with a full fuel load, particularly top-heavy design, it turns in a surprisingly agile performance for an elderly V-Twin, 500cc pushrod engine. It will cruise comfortably at anything between 50 and 80, and whilst clearing the ton means a long straight road and the ghost of a tailwind, it will top 105 mph in a dive. Some riders have reported 115 mph, but this must be a doubtful claim on the straight and level.

Its clutch is feather-light, but its chief characteristic is an astonishing amount of torque at low revs, reminiscent of a modern diesel engine. It will trundle along happily at well under 30 mph in 5th gear and still pull away cleanly from that speed. Geared to 12 mph / 1,000 revs and redlined at 9,650, the motor always seems unburstable. Hard indeed is the rider who cannot achieve 50 mpg (Imperial gallons, 8 pints/gallon) and many return 55-60 mpg even at 20-25 years old.

In 1983 the Eurosport model had a major facelift with monoshock rear suspension, transistorised electronc ignition, new style wheels, and air forks. The standard set of two x single piston caliper front, and rear drum, brake gave way to 2 x twin piston calipers at the front and single at the rear, vacuum fuel tap and fuel gauge. This model had an automatic cam chain tensioner, too.

Evidently pleased with their success, Honda upped the capacity, and the CX650 was born. Never made in the same numbers, the 650 is an outstandingly good motorcycle, now much sought after by CX fans. Its 673cc capacity overcomes its weight and it's altogether the bike that the 500 should have been. Its engine is not as smooth as the 500, but has considerably more power.

The GL650 came in various guises of different styling, with deluxe hard luggage and so on. These were particularly popular in the North American market, and are excellent touring machines.

Various other countries had different variants - France's CX400 and the GL700 - really a 650 - to name only two. My email correspondence shows that a GL400 recently cropped up in Argentina, and a CX400 in the Netherlands.

In Australia, the GL700 Wing Interstate model was a production run of about 800 bikes that were made exclusively for the Japanese domestic market during 1983/4. They were meant to satisfy the desire of Japanese motorcyclists to own the GL1100 and GL1200 Goldwings (they weren't allowed to due to a 750cc restriction which has subsequently been removed); and the motor in the GL700 is the same 673cc motor used in all the CX650 models - I guess that in the 'more is better' stakes, 700 is obviously much closer to the 750 limit than 650.

Both the CX500 and CX650 also had Turbo models - these are very rare indeed. I rode the CX650TC round Donington once, and it was easily the best bike I've even been on. Only about 5,500 CX500TCs and 1,700 CX650TCs were made.

Anyone lucky enough to have the chance to ride a 500 or 650 Turbo will wonder where Honda managed to hide the extra engine that seems to be lurking inside the plumbing! The power delivery is very progressive, with a distinct rumble as the Turbo starts its business ... at which point the extra engine wakes up.

In May 2005 I was extremely lucky to be able lto buy a CX500 Turbo from a seller in Lincolnshire who was emigrating. Thie bike has been resprayed black metalflake. After fetching it from its former home I then took it on the 2005 UK National Rally and in 10 days I had done 1,000 miles, followed later that year by a 1,700 mile tour of Scotland and 1,100 miles into France and Belgium in August 2006. Once the synthetic oil had been swapped for mineral, the clutch slipping was cured, and the sticking waste gate was fixed by changing the turbocharger unit in January 2006. This bike is really fun to ride and astonishingly rapid after the normally aspirated CX, it's the most fun you can have with 500 ccs!

Today the CX500, CX650 and the touring GL models are owned by people more as collector's items than everyday hacks. As time goes by, we hear of CXs being re-discovered in barns, sheds and under tarpaulins in a back garden, having a battery connected and still coming to life (after some persuasion).

These models are now acquiring classic status, and many are being restored to showroom condition. I believe that the model will become as famous as the Triumph Bonneville or the Norton Commando.

The most reliable part of the bike is undoubtedly its engine. Properly serviced with oil and filter changes done on time, the engines just don't go wrong. It's common to look inside a CX motor after 40,000 miles and find no abnormal wear at all. True, the cam chain and tensioner will need replacing, and a good mechanic would change the mechanical water pump seal at the same time, but that's par for the course at that mileage. The cooling system and electrics are also reliable, with a couple of cautions which are identified on the Good & Bad Points page on my website.

A CX500, CX500A or CX500B, Eurosport, or a GL variant, will fetch anything between £100 for a basket case (the parts alone are worth more than this) and £800, even £1,000 for one in really top class condition, especially if it can be proven that maintenance has been correctly done. Typical Ebay price for one in average condition would be £350-£700.

I find that both the CX500s I've owned (FET800V and LUD297W) fitted me like a glove, like a second skin, but that's just me and my riding style. I find it quite manoeuvrable enough. The worst technical failure I have had with a CX500 was a blown main fuse. I've done preventative maintenance like mechanical seals, but I've never had a CX blow up or suffer a major failure. Those who have suffered engine failure can usually trace this back to neglect on the part of a previous owner - usually the failure to change the cam chain apparatus at the correct intervals.

The CX was replaced by the VT500, which despite being very different, somehow managed to inherit a little of the CX's charisma. It's engine and brakes were a pain to work on, though, and it has an annoying clutch clatter at low revs.

Here's what you can do without removing the engine:-

Oil & Filter change / clutch removal / valve clearances (tappets) / manual cam chain adjustment / water pump removal / cylinder head decoke / Radiator removal / fan removal / oil pump removal

You must remove the engine to do these jobs:-

Mechanical water pump seal replacement / cam chain and tensioners change / crankshaft & piston removal / gearbox removal / rebore / stator change / camshaft removal.

The CX500 does not have detachable cylinder barrels; these are integral with and cast into the centre engine section. Unlike most motorcycle engines, reboring a CX is a major operation. However rebores are rarely done and mileages of 100,000 are normal on the original bores.

[tersan]

ingenting. Men snodde en massa läsvärt...

Jag noterar att det där är skrivet i England. I samma land var Volvo 343 en storsäljare...

Men ok, C-modellen är inget för en laid-back rider, alltså inget för Henning. Återstår problemet varför i hela friden han vill ha en CX500 utan C då? Kan det vara Hennings hojbudsförflutna som spökar? Enligt artikeln (som inte känns helt objektiv, host host) så var CX500 jättepoppis bland hojbuden (i England, får man väl förmoda). Är CX500 alla hojbuds våta dröm, alltså? Huh...